1 Medan Jesus var på väg ut från templet sade en av hans lärjungar: ”Mästare, se vilka stenar och vilka byggnader!”

[Jesus lämnade nu templet både fysiskt, men även symboliskt. Herodes den store hade börjat ombyggnaden som tagit 46 år och snart var klar. De största vita stenblocken var enorma, 12 meter långa, 3,5 meter höga och 5,5 meter breda, det kan ha varit dem som lärjungarna pekade på.]

2 Jesus svarade honom: ”Du ser dessa stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten på sten, utan allt ska brytas ner.”

[Jesus förutsäger templets förstörelse. Uttalar Jesus dessa ord våren 30 e.Kr. är det exakt 40 år innan Titus belägrar Jerusalem några dagar innan påsken 70 e.Kr. för att fyra månader senare bränna ner templet på Tisha BeAv, 9:e dagen i månaden Av.]

3  [Jesus går till Olivberget som ligger en och en halv kilometer öster om Jerusalem. Därifrån kunde man se ut över hela Jerusalem och templet som de nyss lämnat.]

När Jesus sedan satt på Olivberget mitt emot templet, frågade Petrus, Jakob, Johannes och Andreas honom enskilt:

5 Jesus började tala till dem:

”Var ständigt på vakt (var försiktiga)

6 Många ska komma i mitt namn och säga:

7 När ni hör om krig och rykten (hot) om krig,

8 Folk (etniska folkgrupper) ska resa sig upp mot folk,

Det ska bli

Detta är bara förvärkar (de första födslovåndorna före en ny födelse).

9 Var ständigt på vakt (var försiktiga).

Man ska utlämna er åt domstolar och misshandla er i synagogor, och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem. 10 Men först [före slutet] måste evangeliet (det glada budskapet) predikas för alla folk. 11 När man för bort er [till domstolen] och utlämnar er, så bekymra er inte över vad ni ska säga [till ert försvar]. Säg i stället det som ges er i den stunden, för det är inte ni som då talar, utan den helige Ande. 12 En broder ska skicka en broder i döden, och en far sitt barn. Barn ska resa sig upp mot sina föräldrar och låta döda dem. 13 Ni ska bli hatade (avskydda) av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli räddad (frälst).”

14 ”När ni ser ’det i Guds ögon avskyvärda som ödelägger och skapar förödelse’, som profeten Daniel omnämner [i Dan 9:27], stå (ställa sig, träda fram) där det inte ska vara [i Jerusalems tempel] – må den som läser detta förstå detta – då ska de som är i Judéen fly till bergen. 15 Den som är på taket ska inte gå ner och [hinna] hämta något inne i huset, 16 och den som är ute på åkern ska inte vända tillbaka och hämta sin mantel. 17 Ve (uttryck för intensiv förtvivlan över) dem som väntar barn eller ammar i den tiden. 18 Be att det inte sker på vintern. 19 För då ska det bli ’en stor vedermöda’ (en stor nöd, lidande och betryck), vars like inte har funnits från den tid då Gud skapade världen till denna dag, och inte heller kommer att förekomma igen. 20 Om inte de dagarna förkortades skulle ingen människa stå ut och överleva. Men för de utvaldas skull [Guds utvalda folk, syftar antagligen på det judiska folket] har han förkortat de dagarna.

21 Om någon då säger till er: ’Här är den Smorde (Messias, Kristus),’ eller: ’Där är han,’ så tro det inte. 22 För falska messiasgestalter [frälsare] och falska profeter ska träda fram och utföra tecken (mirakel vars syfte är att bekräfta att den som utför dem är sann) och under (som väcker förundran) för att om möjligt vilseleda även de utvalda. 23 Var ständigt på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.”

24  [Jesus går nu tillbaka till den andra frågan om tecknen före hans andra tillkommelse. Den dagen då Jesus kommer tillbaka för att upprätta sitt rike på jorden kommer inte att gå någon obemärkt förbi. Stora tecken ska ske innan Jesus sätter sina fötter på Olivberget öster om Jerusalem, se Sak 14:4.]

”Men i de dagarna, efter denna vedermöda [på en gång efter den, se Matt 24:29]

’ska solen förmörkas

[Citat från Jes 13:10; 24:23; Hes 32:7-8; Joel 2:10 m.fl. som handlar om Guds dom över världen.]

25 Stjärnorna ska falla från himlen

[Jes 34:4, Upp 6:13],

26 Då ska man få se Människosonen komma på himlens moln med stor (kunglig) makt och härlighet (majestät). 27 Han ska då sända ut sina änglar. De ska samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens yttersta (mest avlägsna) gräns till himlens yttersta gräns.” [Upp 14:14-20]

28 ”Från fikonträdet kan ni lära er följande jämförelse (liknelse): Så fort kvisten på trädet blir mjuk och bladen spricker ut, vet ni att sommaren är nära.

[Runt Medelhavet är de flesta träd gröna året om, förutom fikonträdet som fäller löven på hösten. Under våren stiger saven i grenarna och bladen knoppas. Det betyder att sommaren inte är långt borta.]

29 På samma sätt, när ni ser allt detta hända [alla dessa tecken beskrivna i Mark 13] kan ni veta att han är nära, att han står precis vid dörren [redo att komma]. 30 Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Detta släkte (den generation, detta folk) ska inte förgå (dö) förrän allt detta händer. 31 Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.”

[Det grekiska ordet för släkte i vers 30, ”genea”, betyder både ”generation” och ”folk”. Samma generation som hörde Jesus uttala dessa ord var också med om Jerusalems förstörelse år 70 e.Kr. Samtidigt gäller också detta löfte det judiska folket som ska bevaras som folk fram till Jesu återkomst.]

32 ”Men vad det gäller den [exakta] dagen eller timmen (stunden) [då Jesus kommer tillbaka för att upprätta riket] vet ingen, inte ens änglarna i himlen, inte ens Sonen – ingen utom Fadern. 33 Var ständigt på er vakt, vaka (var redo, beredd); för ni vet inte när tiden är inne.

34 Det blir som när en man [redan] har rest bort. Han lämnade sitt hus och gav sina slavar fullmakt, var och en med sin uppgift, och portvakten befallde han att ständigt vaka (vara alert och vaksam). 35 Vaka därför, för ni vet inte när husets herre kommer, om det sker på kvällen eller vid midnatt eller på efternatten eller på morgonen. 36 Annars kan han komma plötsligt och finna att ni sover. 37 Vad jag säger till er säger jag till alla: Vaka (var uppmärksamma, aktiva, alerta)!”