2
1 [Paulus tar också sig själv som ett exempel på hur Guds vishet är högre än mänsklig vishet.]
För min del, när jag kom till er syskon (bröder och systrar i tron),
var mitt budskap som jag förkunnade om Gud inte dominerat av fantastiskt tal (retorik) eller visdom.
2 För jag bestämde mig för att inte känna till något [medvetet visa min kunskap] bland er
förutom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), och honom som korsfäst.
Guds vishet uppenbaras genom Anden (2:3-16)
Guds vishet både dold och uppenbarad
3 För egen del, när jag mötte er uppträdde jag i svaghet och fruktan (jag var nervös och tyckte inte om att tala inför människor) och 4 varken mitt tal (framförande) eller mitt budskap (min predikan) byggde på övertalning (förförande argument) av ”visdom”, utan i överbevisning (en manifestation) i Ande och i kraft. 5 Detta för att er tro inte skulle bygga på mänsklig visdom utan på Guds kraft.
6 Nu finns det [en högre] vishet som vi har för vana att tala om när vi är bland vuxna (fullvuxna, de som är andligt mogna), men det är inte den här tidsålderns (generationens, världens) eller världsledarnas (furstarnas, kungarnas) visdom, som är i en process att avsättas (dömda att gå under).
7 Nej, i stället talar (förmedlar) vi Guds vishet,
dold i ett mysterium (en gåta) [dold för mänsklig vishet],
som Gud före tidens början
planerade till vår ära,
8 som ingen av den här tidsålderns härskare
har känt (haft en personlig upplevelse av),
för om de hade gjort det
skulle de aldrig korsfäst ärans (härlighetens) Herre.
9 Utan som Skriften säger:
”Det inget öga har sett,
det inget öra hört,
vad inget hjärta drömt om (vad någon kunnat tänka),
allt det har Gud berett (utjämnat vägen, betalt för)
åt dem som ständigt älskar honom.”
[Paulus citerar fritt från Jes 64:4 och 65:17.]
10 Gud har uppenbarat detta för oss genom sin Ande.
Anden uppenbarar Guds vishet
Anden [den helige Ande] utforskar (undersöker ständigt, studerar noggrant gång på gång) allting, ja även Guds djuphet (djupa insikt). 11 För vilken annan människa känner till (förstår) vad som finns i (passerar en människas tankar), utom anden inom honom? På samma sätt vet ingen Guds tankar, utom Guds Ande.
12 Men vi har inte tagit emot världens ande, utan Guds Ande, så att vi kan veta om (förstå, uppskatta) gåvorna (av fri favör och de välsignelser) som Gud har gett oss.
13 Vi sätter ord till dessa sanningar, men inte med ord som mänsklig visdom lär ut (dikterar), utan som Anden lär ut, genom att kombinera (sammanställa) andliga sanningar med andliga ord [till den som har den helige Ande].
14 En oandlig människa [som inte har blivit berörd av Gud] tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.
15 Den andliga människan däremot kan bedöma allt (undersöka, avgöra vad som är rätt), men själv kan hon inte bedömas (bli dömd) av någon [oandlig människa]. [Den andliga människan kan bara bli dömd av Gud, se 1 Kor 4:3-5, inte av oandliga människor eller världsliga kristna, se 1 Kor 3:1-3.]
16 För vem har lärt känna Herrens sinne (planer, tankar)?
Vem kan undervisa honom?
[Jes 40:13, se även Rom 11:34.]
Men vi har den Smordes (Kristi) sinne.