18
Ord kan döda och ord kan ge liv
1 Den som medvetet isolerar (separerar) sig [från Gud och människor],
ger efter för sitt eget begär, och går emot all vishet (förnuftighet, klokhet).
2 En [självgod] dåre har ingen längtan efter förstånd (finner ingen glädje att söka insikt och vishet),
han vill bara uttrycka sina egna åsikter.
3 Där en ogudaktig finns [på en plats, i ett sällskap, eller i djupen av sin ondska],
där finns också förakt [av allt som är ärbart och rätt].
Inre brist på aktning leder till yttre tillrättavisning.
4 Orden i en människas mun är som djupa vatten
[kan vara svåra att förstå, men en vis man bemödar sig att hämta upp dem, se Ords 20:5],
källan till [Guds] vishet är som en flödande bäck [ren och livgivande].
Onda läppar
5 Det är avskyvärt att ta den skyldiges parti (favorisera och upphöja honom i rättssalen),
och på så vis ta bort rätten från den oskyldige (rättfärdige).
6 En [självgod] dåres läppar leder till strid (tvister, trätor)
– ja, hans mun ropar efter slag (hans ord inbjuder till att bli straffad).
7 En [självgod] dåres mun blir hans undergång,
hans läppar är en snara (fälla) för hans själ (liv, känslor, sinne, vilja).
8 Orden från en skvallrare (ryktesspridare) är som läckerbitar som slukas glupskt (med hast),
de går in i kroppens innersta delar.
9 Den som är lat i sitt arbete (försummar det medvetet och inte ens försöker),
är bror till den som förgör (vandaliserar, bryter ner, dödar).
[Att bara släppa taget leder till undergång.]
Herrens namn är ett starkt torn
10 Herrens (Jahves) namn är ett starkt torn,
den rättfärdige skyndar (springer) dit och blir beskyddad (lyft) [högt upp över ondska och fara].
11 Den rikes tillgångar är hans mäktiga (välbefästa) borg,
i hans egen inbillning (högfärd, stolthet, högmod) är den [hans tillgångar] en hög mur.
12 Högmod (arrogans, övermod) i människans hjärta går före fall (krasch, degradering),
ödmjukhet (beskedlighet, ett hjärta som kan underordna sig Gud och människor)
är vägen till ära (upphöjelse, respekt).
13 Den som svarar innan han hört alla fakta
är dåraktig och får skämmas.
14 Människans ande stärker (uppehåller, ger näring åt) henne under fysisk sjukdom (smärta, problem),
men en svag och bruten ande – vem kan bära den?
[Under fysisk sjukdom finns hoppet och längtan efter att bli bättre, men under en depression är viljan att leva bruten.]
15 Hjärtat hos den som har omdöme (är förståndig) förvärvar (samlar, förökar sin) kunskap,
och de visas öron söker alltid (lyssnar, begär, frågar) efter kunskap.
16 Gåvor öppnar vägen
och leder en människa inför inflytelserika (stora) män.
17 Den som först lägger fram sin sak verkar ha rätt,
tills hans motpart frågar ut honom.
18 Lottkastning sätter stopp för tvister (ordstrider, tävlan),
och skiljer mellan oeniga, mäktiga (inflytelserika) män.
19 En broder som blivit förolämpad (kränkt, förnärmad, stött) är svårare att vinna tillbaka än en stark (befäst) stad,
strider (tvister, gräl, tävlan) är som en regel (bom, tvärslå) på [porten till] en fästning.
20 En människas inre mättas av frukten från sin mun (sitt tal),
konsekvenserna av sina ord får han själv bära [både det goda och det onda].
21 Tungan har makt över död och liv,
den som älskar den måste också äta dess frukt.
22 Den som finner (träffar, lär känna) en god hustru har fått något gott,
och har vunnit Herrens (Jahves) välsignelse (fått en förmån given från Gud)
23 Den fattige använder bönfallande ord (ber om nåd),
den rike svarar däremot med hårda (aggressiva, sarkastiska, burdusa) ord.
24 En människa som försöker få många ytliga vänner [en som försöker vara vän med hela världen]
blir splittrad (bryts sönder, visar sig vara en dålig vän),
men en äkta vän är mer trofast (ännu närmare) än en broder.