[Psalmen inleds med fyra upprepningar av frågan ”Hur länge?” Genom tiderna har det judiska folket sett denna psalm som en tröst när de förts bort i exil. Hur länge ska vi lida? Det går också att se detta som en inre dialog där David frågar sig vad syftet är med den prövning som han går igenom. Istället för att skylla på andra så rannsakar en troende sitt hjärta. Här finns den stora skillnaden mellan Saul och David. Saul skyllde ifrån sig, medan David var snabb att omvända sig.

Författare: David

Struktur:

1. Klagan mitt i en kris, vers 2-3

2. Bön om befrielse, vers 4-5

3. Förtröstan och tacksamhet mitt i prövningen, vers 6-7]

1 Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen]. En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av David.

2 Hur länge, Herre (Jahve);

Hur länge ska du dölja (gömma) ditt ansikte för mig?

3 Hur länge måste jag grubbla (planera, rådslå) inom mig,

Hur länge ska min fiende dominera (vara upphöjd) över mig?

4 Se på mig (överväg, tänk på mig), svara mig. Herre min Gud (Jahve Elohim),

5 Då skulle min fiende säga:

Då skulle mina motståndare glädja sig

6 Men jag förtröstar på (litar på, lutar mig emot) din kärleksfulla nåd (omsorg, oförtjänta favör, trofasthet),

Jag vill sjunga till Herren,

[Att Gud ”har behandlat” psalmisten väl är troligtvis en ”profetisk perfekt” som förstärker vissheten i Guds ingripande. Löftet att Gud har kompenserat och kommer att gripa in är så säkert att det beskrivs som om det redan har skett.]