[Psalmen firar Gud som regent över hela världen. Här uppmanas till jubel och lovsång. I vers 7-8 används ordet ”lovsjung” fem gånger! Vi kan se historiskt hur Gud var med israeliterna när de intog Kanaans land, samtidigt finns en eskatologisk aspekt där Gud regerar, se Upp 21:3. I vers 6 nämns hur man ska blåsa i shofar. Eftersom 3 Mos 23:24 nämner att nyårsdagen, Rosh hashana som infaller på hösten, ska firas med shofarblåsning har denna psalm en central roll och citeras sju gånger i liturgin.

Författare: Korachs söner (ättlingar)

Struktur: Psalmen har två delar, vers 2-6 och vers 7-10. Delarna är symmetriskt uppbyggda och följer samma mönster. De inleds med en uppmaning att ljudligt prisa Gud, se vers 2 och 7. Följt av dessa två inledande fraser kommer ordet ”för” som ger anledningen till att prisa Gud, se vers 3 och 8. Vers 4 och 9 hör ihop och beskriver hur Gud regerar. Vers 6 och 10a hur Jakob är utvald men även hur Gud för in hedningar i Abrahams familj. Båda avsnitten avslutas med hur Gud stiger upp, se vers 6 och 10b.

Del 1, vers 2-6

Del 2, vers 7-10]

1 Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen]. Av Korachs söner, en psalm (sång ackompanjerad på strängar).

2  [Psalmen börjar med en uppmaning, inte bara till Israel utan alla folk!]

Alla folk, klappa era händer (applådera, förena era händer, ordagrant ”klappa hand” singular);

3 För Herren (Jahve) den Högste (Elion) [som regerar över alla folk] är värd att fruktas (vördas, högaktas),

4 Han lägger (talar) [och genom hans ord tvingas] folk under oss,

[Det vanliga hebreiska ordet för ”talar” används här. Ordet har att göra med kommunikation men har en bredare betydelse i att skapa och orsaka följdeffekter. En del ser att ordet här och i Ps 18:48 är en homonym – ett ord som stavas likadant men har en annan betydelse. Det kan vara så, men oavsett finns kopplingen till ”att tala” i betydelsen att ”regera”. I Uppenbarelseboken har Jesus ett svärd i sin mun. Där och på flera ställen finns samma koppling mellan ord och makt, se Jes 2:3-4; Upp 1:16; 19:15. Den omedelbara kontexten och den troliga associationen för de som sjöng psalmen i templet är hur Gud var med israeliterna när de intog Kanaans land. Samtidigt pekar den hebreiska verbformen i dessa verser på något som sker nu men som kommer att fullbordas i framtiden.]

5 Han utväljer åt oss vår arvedel [landområde, landet Israel, se Ps 105:11; 135:12; 136:21-22],

Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

6 Gud har farit upp med ett rop,

7 Lovsjung Gud (Elohim), lovsjung,

8 För Gud (Elohim) är kung över hela jorden,

[Betydelsen av det hebreiska ordet ”maskil” är osäker. Ordet kommer från ett verb med betydelsen att vara vis, och då att komma fram till ett rätt praktiskt beslut i komplexa situationer. Det har att göra med vishet men kan också vara en musikalisk term eller även kunna betyda ”en välskriven sång”. Följande tretton psalmer har detta ord i sin titel, se Ps 32:1; 42:1; 44:1; 45:1; 52:1; 53:1; 54:1; 55:1; 74:1; 78:1; 88:1; 89:1; 142:1. I Den första av dessa ”vishetspsalmer” sätts tonen: Rikt välsignad är den vars överträdelser förlåtits, vars synd är utplånad, se Ps 31:1.]

9 Gud (Elohim) regerar (är kung) över hedningarna,

10 Folkens furstar (ädla, villiga tjänare) har samlats,

För jordens sköldar [folkens furstar, ledare som beskyddar, se även Ps 84:10-11] tillhör Gud,

[Ordet ”gått upp” är samma hebreiska ord ”alah” som i ”farit upp” i vers 6. Det tredje och sista ”för” i psalmen förstärker Guds allmakt. Hedningar och judar förenas som ett folk, se Upp 21:24.]