Psaltaren. 54. Till den strålande (framstående, ständige) ledaren psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen. På stränginstrument. En undervisning (instruktion, välskriven sång, hebreiska ”maskil”) av (till) David, när zifiterna en klan från staden Zip, strax sydost om Hebron kom till Saul och sade att David gömmer sig själv bland vårt folk. 1 Sam 23:19; 26:1 Bakgrunden till psalmen är att David är på flykt från Saul, se 1 Sam 23:15-28. Gud (Elohim), i ditt namn, fräls mig (rädda mig) och försvara mig med din styrka. Gud (Elohim), hör min bön, lyssna på (ge ditt öra till) orden från min mun. Främlingar har rest sig mot mig, ondskefulla och våldsamma män söker efter min själ (står efter mitt liv), de har inte Gud (Elohim) som sitt rättesnöre. De ser inte Gud som ett föredöme för sina handlingar. Sela. Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Dock, Gud (Elohim) är verkligen min hjälpare, Herren (Adonai) är den som upprätthåller min själ (håller mig vid liv). Han ska löna de onda som sitter och väntar på mig, i din sanning ska du förgöra dem. Jag ska offra ett frivilligt offer till dig, jag ska tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) ditt namn Herre (Jahve), för det är gott. Han har befriat mig från nöd och mina ögon har fått se mina fiender (ge vika).