25
Psalm 25 – Alef-Bet om ledning och beskydd
[Psalmen har ett alfabetiskt mönster. I en sådan s.k. akrostisk stil utgår varje rad från de tjugotvå hebreiska konsonanterna i ordningsföljd. De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är symboler och har också ett talvärde. Ofta förstärker symbolen versen och gör betydelsen tydligare. Eftersom temat på versen ofta följer bokstavens symbol förklarar det varför ämnet i psalmen ibland skiftar tvärt. Svenska Kärnbibeln tar med symbolen och skriver också inom hakklammer vad den symboliserar. Det ord som börjar med den aktuella bokstaven skrivs också i fetstil för att indikera att det är ett extra viktigt ord just i den versen.
På samma sätt som Psalm 9-10 är skriven i en bruten alfabetisk akrostisk form, saknar även denna psalm några bokstäver. Tjugo av de tjugotvå hebreiska konsonanterna finns med, vers 2, 18 och 22 bryter mönstret. I Psalm 9-10 stördes ordningen så fort ordet ogudaktighet nämndes. På liknande sätt är det två verser som tar upp synd i denna psalm. Synden stör i Guds ordning. David hade begått äktenskapsbrott och mördat, trots det kunde han få förlåtelse och upprättelse. Det kan vara så att denna bön av David, som inte riktigt följer mönsterbilden för en akrostisk psalm, på ett fint sätt illustrerar att Gud kan använda oss människor trots våra brister. Även om några bokstäver saknas är slutresultatet 22 verser, lika många som hebreiska alfabetet. På samma sätt som psalmen blir fulländad, kan våra liv genom omvändelse och bön få bli en helhet tillsammans med Gud. Det är också värt att notera att de två stora ”störningarna”, att vers 5 för bokstaven Vav är kortare och att ett extra Pe läggs till sist, är exakt samma ”störning” som i nästa akrostiska Psalm 34. Detta tyder på att dessa avvikelser är avsiktliga.
Författare: David
Struktur: Alfabetisk – en vers för varje bokstav.
Även om psalmen följer det akrostiska mönstret finns överlappande teman och strukturer. Första och sista delen av psalmen domineras av uttryck i första person riktade till Gud, se vers 1-7 och 16-22. Däremellan finns mer generella uttryck i plural, se vers 8-10 och 14. Denna sektion avbryts mitt i av vers 11 med en bön om att förlåta min synd.
Följande psalmer och avsnitt har alfabetiska mönster, se Ps 9-10; 25; 34; 37; 111; 112; 119; 145; Klag 1; 2; 3; 4; 5:19-20; Ords 31:10-31.]
______
1 Av David. [En kort titel med bara Davids namn.]
______
א – Alef
Till dig Herre (Jahve),
lyfter jag upp min själ (hebr. ”nefesh”; mig själv, min inre människa) [jag kommer inför dig i bön]
2 min Gud(Elohim)!
[Den första hebreiska bokstaven är: א – Alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I denna vers är det orden ”till dig” och ”min Gud” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker att det första och viktigaste beslutet jag kan göra är att ge hela mitt liv till Gud. Det sista ordet ”min Gud”, ”Elohim” på hebreiska, börjar även det på bokstaven Alef, men den uttalas ”e”. Ordet står utanför det alfabetiska mönstret vilket ger extra fokus på utropet ”Min Gud”.]
ב – Bet
Jag förtröstar på dig (litar, lutar mig emot, är trygg i dig),
tillåt mig inte att bli förödmjukad (komma på skam, tappa hoppet),
låt inte mina fiender triumfera (glädja sig) över mig.
[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Ordet ”förtröstar” börjar med denna bokstav vilket förstärker hemvisten och förtröstan som tron ger.]
ג – Gimel
3 Förutom det[förutom tro, se vers 2, behövs också uthållighet],
ska ingen som väntar (söker dig ivrigt, binder sig samman med dig) bli besviken
(komma på skam, vara modlös, förvirrad eller uppgiven),
men de som vanemässigt utan orsak handlar trolöst (sviker, bryter löften) kommer på skam (blir besvikna).
[Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt. Det första ordet i versen, hebreiskan är ”gam”, används ofta om ett tillägg och kan översättas med ”också” eller ”dessutom”. Ordet binder ihop denna vers, som handlar om väntan och att vara trogen, med föregående som handlar om tro. Ordet för vänta är ”qawah” som också betyder att tvinna sig samman som en tråd. Det är en fin bild på en aktiv väntan där den som ber blir sammanflätad med Gud.]
ד – Dalet
4 Dina vägar Herre (Jahve), visa mig (förklara, tillkännage, kungör) dem,
dina stigar (välkända, upptrampade gångvägar), lär mig dem.
[Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – Dalet. Tecknet avbildar en öppen dörr sedd ovanifrån. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg. Ordet ”Dina vägar” börjar med denna bokstav och förstärker hur viktigt det är att fråga Gud efter hans vägar när vi står vid vägval.]
ה – He, ו – Vav
5 Led mig i din sanning (trofasthet),
och lär mig (träna mig), för du är min Gud som frälser (befriar, ger seger);
jag väntar på dig (hoppas, söker dig ivrigt, förväntar mig svar) hela dagen.
[Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar ett fönster. Det symboliserar att se och att ha perspektiv. I denna vers är det orden ”led mig” som börjar med denna bokstav, detta belyser att det bara är hos Gud som vi får rätt perspektiv i vårt liv. Versen är kortare än tidigare verser och hör ihop med nästkommande.
Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – Vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. I denna vers är det ordet ”och” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker att det är i Guds sanning, som föregående rad talar om, som vi ska söka.]
ז – Zajin
6 Kom ihåg(tänk på) din barmhärtighet (oändliga, ömsinta nåd) [plural] och din nåd (omsorgsfulla kärlek) [plural], Herre (Jahve),
för de är eviga (har funnits sedan urminnes tider).
[Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – Zajin. Tecknet avbildar ett svärd och symboliserar rörelse och iver. Ordet ”kom ihåg” börjar med den bokstaven och förstärker bönen om att Gud inte ska glömma sin barmhärtighet och nåd – ord som i hebreiskan står i plural här. Hebreiska ordet som översatts barmhärtighet är ”rachamim”. Det förekommer alltid i plural i grundtexten. Ett ord som inte finns i singular är omöjligt att räkna – detta pekar på den ofattbara oändliga dimension som finns i Guds barmhärtighet. ”Rachamim” kommer från ordet ”rechem” som betyder moderliv. Guds barmhärtighet kan liknas vid föräldrars ömsinta kärlek till sitt ännu ofödda barn. Det innebär att vi får gömma oss i honom under det att vi växer till i mognad och styrka. Hebreiska ordet för nåd är ”chesed”. Ordet är rikt och beskriver kärlek, genuin godhet och trofasthet som går längre än vad som behövs.]
ח – Chet
7 Min ungdoms synder(mina omogna felsteg) och mina upproriska handlingar (överträdelser, uppror mot auktoriteter)
– kom inte ihåg (tänk inte på, räkna inte upp) dem;
kom [istället] ihåg (tänk på) mig med din nåd (omsorgsfulla kärlek), för din godhets skull, Herre (Jahve).
[Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – Chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I denna vers är det ordet ”synder” som börjar med den bokstaven. Det förstärker bönen om förlåtelse för tidigare överträdelser.]
ט – Tet
8 Herren (Jahve) är både god(glad, hjälpsam, vill mänskligheten väl) och rättfärdig (dömer rättvist),
därför lär (visar, påpekar) han syndare hur man ska leva (visar han den rätta vägen).
[Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – Tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg, eller en människa som har böjt sig i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott, antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet ”god” med denna bokstav, och förstärker här att Gud är god.]
י – Jod
9 Han leder (hjälper, lotsar) de ödmjuka i vad som är rätt(själva beslutsprocessen, i att döma rättvist),
han lär (tränar) de ödmjuka hans väg (hur man ska leva).
[Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – Jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Eftersom denna bokstav är en punkt så är det början på alla andra bokstäver, och beskriver ofta skapelsen. Handen symboliserar styrka och kraft. I denna vers börjar ordet ”rätt” med denna bokstav och betonar att vi ska handla rätt.]
כ – Kaf
10 Alla Herrens stigar (välkända, upptrampade gångvägar) är nådefulla (fyllda med oförtjänt favör, kärleksfulla) och sanna (rätta, stabila, trofasta)
för dem som håller hans förbund och stadgar (vittnesbörd, instruktioner).
[Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en utsträckt hand. Den kan både symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också för att ta emot. I denna vers börjar ordet ”alla” med denna bokstav och förstärker att Gud vill välsigna och ge vägledning. Begreppet ”nåd och sanning”, hebreiska ”chesed ve emet” hör alltid ihop och finns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, men nåden kommer alltid först.]
ל – Lamed
11 För ditt namns (ryktes) skull, Herre (Jahve),
förlåt mina felsteg (synder, skulder) för de är många.
[Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – Lamed. Tecknet avbildar en oxpiska och symboliserar ofta undervisning. I denna vers börjar ordet ”för” med denna bokstav och förstärker att Herren förlåter och lär oss. Vers 10 skulle kunna ge intrycket av att det inte finns något hopp för den som misslyckats. Herrens karaktär kräver dock både fullständig lydnad och att han kan ge nåd. Psalmen visar på det paradoxala förhållandet mellan kravet på absolut trohet mot Gud och möjligheten att förlita sig på hans nåd och förlåtelse.]
מ – Mem
12 Var finns den människa som fruktar (vördar, respekterar, ärar) Herren (Jahve)?
Honom ska Herren (Jahve) undervisa vilken väg han ska välja (hur han ska leva).
[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – Mem. Tecknet avbildar vatten och står för vatten, folk, nationer och språk. I denna vers börjar orden ”Var finns” på denna bokstav. Det förstärker frågan om det finns någon bland alla människor som tillber Herren?]
נ – Nun
13 Han själv[den person som fruktar Herren] ska leva i godhet (det ska gå väl för honom),
och hans efterkommande ska inta (ärva) landet.
[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – Nun. Tecknet avbildar en fisk och betyder arvtagare och avkomma. Ordet ”Han själv” börjar på den bokstaven. Det är det hebreiska ordet ”nefesh” som ibland översätts med själ, och syftar på hela människan som en levande varelse. Det förstärker versens budskap om att det ska gå väl för de som ärver landet.]
ס – Samek
14 Herren anförtror sig åt(umgås med, delar sina hemligheter med) dem som fruktar (vördar, respekterar) honom,
och han visar (uppenbarar) sitt förbund för dem.
[Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – Samek. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd, support, stabilitet. I den här versen är det ordet ”anförtror sig åt” som börjar med denna bokstav, och det förstärker att Gud är den som vägleder och stödjer.]
ע – Ajin
15 Mina ögon är alltid riktade mot Herren,
för han ska befria mina fötter ur nätet [från mina fiender].
[Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – Ajin. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Här är det ordet ”ögon” som börjar med denna bokstav.]
פ – Pe
16 Vänd dig till mig och var nådefull (ha medlidande, hjälp mig),
för jag är ensam (sårbar) och betryckt (lider).
[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – Pe. Tecknet avbildar en öppen mun med en tunga i. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det ordet ”Vänd dig” som börjar med denna bokstav, och förstärker ropet efter gemenskap med Gud.]
צ – Tsade
17 Mitt hjärtas bekymmer(trånga passager, känslomässigt pressade situationer) blir fler och fler,
för mig ut ur min nöd (plåga).
[Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – Tsade. Tecknet avbildar en fiskkrok och symboliserar ofta rättfärdighet. Ordet ”bekymmer” börjar med denna bokstav och förstärker ropet efter Guds rättfärdighet i en svår situation.]
ר – Resh (extra)
18 Se mitt lidande och min nöd (smärta, tunga börda),
och förlåt mig (lyft upp, bär) alla mina synder (misstag).
[Här bryts mönstret, i stället för den nittonde hebreiska bokstaven ”Qof”, används den tjugonde ”Resh” här. Tecknet ”Resh” avbildar framsidan av ett huvud och symboliserar att se och observera.
Qof som saknas avbildar ett huvud sett bakifrån. Varför bryts mönstret just här? En ledtråd kan vara att se vilka ord som börjar på Qof som psalmisten skulle kunna ha använt. Bokstaven Ordet ”jag ropar” börjar på denna bokstav, se Klag 1:19. Kan det vara så att psalmistens egna ord har tagit slut och han har insett att det inte finns något han själv kan göra, i stället vädjar han till Gud att se hans lidande och förlåta hans synd. Ett annat är ord som börjar på Qof är ”vänta”, se Ps 37:34. Behovet är så akut, det finns ingen tid att vänta. Genom att hoppa över bokstaven med bilden på ”huvudet bakifrån” och istället gå direkt på ”huvudet framifrån” förstärker bönen att Gud ska se hans lidande, vers 18, och även vad hans fiender gör, se vers 19!]
ר – Resh
19 Se mina fiender för de är många,
de hatar mig med orätt (våldsamt, grymt) hat.
[Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – Resh: Tecknet avbildar framsidan av ett huvud och symboliserar att se. Orden ”se” och ”många” börjar med denna bokstav och förstärker vädjan till Gud att se den svåra situationen.]
ש – Shin
20 Bevara mig (min själ) och rädda mig;
låt mig inte bli besviken (komma på skam, bli modlös, förvirrad och uppgiven på grund av lång väntan)
för min tillflykt är i dig.
[Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar en tand, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. I denna vers är det ordet ”bevara” som börjar med denna bokstav och det blir en kontrast, i stället för att krossas av fienden är bönen att Gud ska rädda och bevara från döden.]
ת – Tav
21 Låt integritet och rättfärdighet skydda mig,
för jag väntar på dig (hoppas, söker dig ivrigt, förväntar mig svar).
[Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet ”integritet” börjar med denna bokstav, och genom att detta inte är sista versen så frågar sig psalmisten, har Gud integritet, kommer han att infria sina löften och skydda mig?]
פ – Pe (extra)
22 Befria(återköp) Israel, min Gud,
från dess nöd (plåga).
[En extra bokstav läggs till på slutet. Det är den sjuttonde konsonanten ”Pe” och den används redan i vers 16. Bokstaven avbildar en öppen mun med en tunga i. Ordet ”befria” börjar på den bokstaven och tillsammans med versen innan förstärker det ropet på hjälp och befrielse. Rent bokstavligt är det en mun som ropar på hjälp.]