[Psalmen handlar om galenskap och kaos, men i slutändan har Gud full kontroll. Det centrala budskapet finns i vers 10 och är att ha en sund och rätt gudsfruktan. Psalmen följer ett alfabetiskt mönster där varje rad utgår från de tjugotvå hebreiska konsonanterna i ordningsföljd. De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är symboler och har också ett talvärde. Ofta förstärker symbolen versen och gör betydelsen ännu mer tydlig. Eftersom temat på versen ofta följer bokstavens symbol förklarar det varför ämnet i psalmen ibland skiftar tvärt.

Bakgrund:

På grund av fruktan för Saul flyr David till Gat. Han försöker vara anonym, men snart upptäcks hans verkliga identitet, och han grips, se Ps 56:1 Han blir rädd och låtsas vara galen och släpps fri. Väl fri begrundar David dessa händelser och förstår att han handlat utifrån människofruktan, snarare än gudsfruktan, se Ps 56:4-5. Han ödmjukar sig under Gud och skriver Psalm 56. Kanske i samband med detta, eller senare, skrivs Psalm 34. Här prisar David Gud för hur han har befriat honom, trots hans fruktan och synd, och vill visa på hur en rätt och sund gudsfruktan gör att vi inte behöver vara rädda för något.

Citeras i NT:

Vers 9 citeras i 1 Pet 2:3

Vers 13-17 citeras i 1 Pet 3:10-12

Vers 19 citeras delvis i Matt 5:3

Vers 21 antyds i Joh 19:36.

Författare: David

Struktur: Alfabetisk – en vers för varje bokstav.

Psalmen följer nästan hela det hebreiska alfabetet. Den sjätte bokstaven Vav saknas som en egen vers med två rader och ett extra Pe läggs till sist, se vers 6 och 23. Samma mönster finns även i den föregående akrostiska psalmen som också lägger till ett sista Pe, se Ps 25:22. Inom judendomen finns många rabbinska förklaringar. Den första, mittersta och sista bokstaven, Alef-Lamed-Pe, formar det hebreiska verbet för ”att lära”. Ett signifikant ord på Pe är, Pidyon, som betyder återlösning, se Ps 49:8-9.

Följande psalmer och avsnitt har alfabetiska mönster, se Ps 9-10; 25; 34; 37; 111; 112; 119; 145; Klag 1; 2; 3; 4; 5:19-20; Ords 31:10-31.]

1 Av David, när han spelade vansinnig (ordagrant ”förändrade sitt sinne”) inför Abimelek [troligtvis en titel på filistéeiska kungar i Gazaområdet, se 1 Mos 20:2; 26:1], som drev bort honom [David], och han kunde undkomma (gå därifrån).

[Bakgrunden till denna psalm är att David har besegrat filistéernas Goliat, se 1 Sam 17. Kvinnorna i Israel sjöng: ”Saul har slagit tusen, David tiotusen”, se 1 Sam 18:7. Detta gjorde David populär vilket skapade avundsjuka hos Saul. Med tiden växte hatet och David flyr från honom. I fruktan för Saul sökte David skydd hos filistéernas kung i Gat, Goliats hemstad. Väl där börjar ryktet sprida sig om vem han är och han drabbas av fruktan. David spelar galen och släpps fri, se 1 Sam 21:10-15. I Samuelsboken är den filistéiska kungens namn Akish, 1 Sam 21:10, men här i psalmen kallas han Abimelek. Den sista delen av namnet är ”melek”, vilket betyder kung på hebreiska. Abimelek är troligtvis en generell titel på filistéiska kungar i Gazaområdet, på samma sätt som Roms kejsare eller Egyptens farao. Namnet Abimelek gör även att tankarna går till två händelser ungefär tusen år tidigare i samma område, se 1 Mos 20:2; 26:1. Abraham och Isak försökte också förleda en kung som hette Abimelek. Att samma namn används gör att deras berättelser också finns med som en bakgrund. Den som läser eller hör psalmen uppmuntras att tänka sig in i hur Abraham, Isak och David har konfronterat sin fruktan. Nyckeln till befrielse är att frukta Gud mer än människor, att lyda Gud mer än människor, se Apg 5:29.]

2  Jag vill lova(prisa, upphöja, lovsjunga) Herren (Jahve) alltid,

[Den första hebreiska bokstaven är: א – Alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. Det hebreiska ordet, som motsvarar svenska frasen ”Jag vill lova”, börjar med denna bokstav. Detta förstärker att det första och viktigaste beslutet vi kan göra är att lovsjunga och ära Gud.]

3  I Herren (Jahve) ska hela min varelse (min själ, allt vad jag är, hebreiska ”nefesh”) berömma sig,

[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Ordet ”i” börjar med denna bokstav vilket förstärker att den troendes hemvist och boning är i Herren.]

4  Tillskriv storhet till(väx, förstora) Herren (Jahve) med mig,

[Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Bokstaven symboliserar rikedom och storhet. Här är det orden ”tillskriv storhet till” som börjar med denna bokstav. Ordet används för att beskriva hur en människa växer fysiskt i längd, i auktoritet, om ljud som ökar i styrka, känslor som ökar i intensitet, osv. Ju mer vi lovar och prisar Herren tillsammans, desto mer ser vi hans storhet och rikedom.]

5  Jag frågade efter(sökte, tog min tillflykt till, närmade mig) Herren (Jahve);

[Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – Dalet. Tecknet avbildar en öppen dörr sedd ovanifrån. Ordet för ”jag frågade efter” börjar med denna bokstav som representerar beslut och belyser vikten av att välja rätt väg. Gud vill att vi först av allt ska söka honom, så kommer han – som redan vet vad vi behöver – att ta hand om oss på alla sätt. Vi uppmanas att inte ta ut bekymmer i förskott, se Matt 6:31-34. Gud välkomnar oss att ofta träda fram inför hans tron och be om vägledning – dörren är hela tiden öppen!]

6  De som noggrant skådar mot honom strålar [av glädje, se Jes 60:5],

[Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar ett fönster. Det symboliserar att se och ha perspektiv. I denna vers är det ordet ”de som noggrant skådar” som börjar med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt det är att ha Guds perspektiv.

Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – Vav. Andra delen i vers 6 börjar på Vav med ordet ”och”, så bokstaven finns där i rätt ordning, men inte som en egen vers med två rader som alla andra bokstäver. Det ska noteras att hälften av alla 22 verser i denna psalmen börjar den andra raden med Vav, så det är inte en ovanlig kombination, se även inledningen till psalmen för en utförligare diskussion.]

7  Den svage (ödmjuke, nedtryckte) ropade (höjde sin röst i bön) [David själv],

[Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – Zajin. Tecknet avbildar ett svärd och symboliserar rörelse och iver. Ordet ”den” börjar med denna bokstav och förstärker att betrakta och se hur Gud kommer att gripa in och rädda ”den svage”.]

8 Herrens ängel (utsände budbärare)slår läger(vaktar) runt dem som fruktar (vördar, respekterar) honom,

[Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – Chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I denna vers är det ordet ”slår läger” som börjar med denna bokstav. Ordet används om en armé som slår läger. Användningen här belyser hur Gud beskyddar den som vänder sig till Gud.]

9  Smaka(pröva, undersök) och se [drick djupt från Guds källor och se] hur god Herren (Jahve) är,

[Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – Tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg, eller en människa som har böjt sig i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott, antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet ”smaka” med denna bokstav, och förstärker uppmaningen att välja Gud som är god. Att ”smaka” på Guds godhet talar om ett inre liv tillsammans med Herren. Versen citeras av Petrus i 1 Pet 2:2-3.

Den hebreiska texten har ”ki-tov Jahve”, ordagrant ”att god Herren”. Här finns inget ”är” mellan ordet ”godhet” och ”Herren”. I det grekiska tankesättet, som påverkat oss i väst, kan godhet och Gud existera oberoende av varandra. Godhet har blivit ett av Guds attribut och vi säger att ”Gud är god”. Detta är i sig sant, men ger inte den fulla sanningen. I den judiska världsbilden hör dessa två begrepp oskiljaktigt ihop. Det går inte att se godhet utan att se Gud. Att förneka Guds godhet är att förneka Gud själv. Det finns ingen godhet skilt från Gud – Gud och godhet hör ihop.

Det är intressant också att inte det vanliga ordet för människa används, istället är det hebreiska ordet ”geber” som beskriver en stridsman, en man i sina bästa år full av egen styrka och kraft. Denna paradox visar på att verklig styrka inte finns i det yttre och synliga, utan handlar om att villigt ha böjt sig inför Gud. Det är sann styrka!]

10  Frukta(i vördnadsfull tillbedjan med bävan) Herren (Jahve), ni heliga (Guds utvalda),

[Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – Jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Handen symboliserar styrka och kraft. Denna vers både inleds och avslutas med ordet ”frukta”, som börjar med denna bokstav. Här finns en koppling till Ordspråksbokens kända inledning där gudsfruktan är början till all kunskap, se Ords 1:7.]

11  Unga lejon[som vanligtvis är starka och kan skaffa föda] kan lida nöd och hungra,

[Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en utsträckt hand. Den kan både symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också för att ta emot. I denna vers börjar ordet ”unga lejon” med denna bokstav. Det förstärker att det inte är fysisk styrka och egen kraft som är avgörande för vår försörjning, utan om vi söker Guds rike först, se Matt 6:33; Jak 1:17.]

12  Kom, barn, lyssna på mig,

[Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – Lamed. Tecknet avbildar en oxpiska och symboliserar ofta undervisning. I denna vers börjar ordet ”kom” med denna bokstav och förstärker att Herren bjuder in oss att komma till honom för att få undervisning. Att inbjudan är riktad till ”barn” understryker att det handlar om ödmjukhet, se Ords 4:1; Matt 18:3.]

13  Vem är den människa, som älskar livet,

[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – Mem. Tecknet avbildar vatten och står för vatten, folk, nationer och språk. I denna vers börjar ordet ”Vem” på denna bokstav. Det förstärker frågan om det finns någon bland alla människor som vill leva ett liv till fullo? Föregående vers talade om att vörda Herren. Denna vers visar att sann gudsfruktan inte begränsar, istället är det vägen för verklig glädje.]

14  Vakta din tunga från ondska,

[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – Nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro, och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. I denna vers börjar ordet ”vakta” med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt vårt tal är. Jakob uppmanar att vara snar att lyssna och sen att tala, se Jak 1:19. Tungan är en liten eld som kan sätta en stor skog i brand, se Jak 3:5.]

15  Vänd dig bort från det som är ont och gör [istället] gott,

[Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – Samek. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd, support, stabilitet. I den här versen är det ordet ”Vänd” som börjar på den bokstaven. Nyckeln till frid är att aktivt vända sig bort från ondska, och även aktivt sträva efter det som är gott. Det ger en stabil frid.]

16 Herrens (Jahves)ögon är vända mot de rättfärdiga,

[Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – Ajin. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Här är det ordet ”ögon” som börjar med denna bokstav. Det förstärker hur Gud ser de rättfärdiga. Att både ”ser” och ”hör” används parallellt förstärker att Gud är närvarande och aktivt involverad.]

17 Herrens (Jahves)ansikte är emot [i vrede för att döma, se Ps 21:10] dem som gör det onda,

[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – Pe. Tecknet avbildar en öppen mun med en tunga i. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det ordet ”ansikte” som börjar med denna bokstav, och förstärker hur Gud vänder sig mot de onda.]

18 De [rättfärdiga, vers 16]ropar, Herren (Jahve) hör,

[Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – Tsade. Tecknet avbildar en fiskkrok och symboliserar ofta rättfärdighet. Ordet ”ropar” börjar med denna bokstav och förstärker de rättfärdigas rop på Gud.]

19 Herren (Jahve) är nära den som har ett förkrossat hjärta,

[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud. Det symboliserar ofta att stå bakom någon. I den här versen är det ordet ”nära” som börjar på den bokstaven. Det förstärker att Herren är nära den som är ödmjuk och har ett förkrossat hjärta. Ordet ”förkrossat” är hebreiska ”sabar”. Den hebreiska verbformen piel intensifierar och beskriver något som är krossat och slaget i bitar. I nästa rad används ”dakka” som används i Ps 90:3 om ”stoft”. Två väldigt grafiska beskrivningar på någon som är helt beroende av Gud, se Ps 51:19; Jes 57:15; 61:1.]

20  Många problem (svårigheter) kommer den rättfärdige att möta,

[Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – Resh: Tecknet avbildar framsidan av ett huvud och symboliserar att se. Ordet ”många” börjar på den bokstaven och förstärker att den rättfärdige kommer möta många problem, men också hur Herren är med genom dem, se Ords 3:5-6; Jak 1:2-4, 12; Rom 8:28; Fil 4:13.]

21 Han beskyddar alla hans ben,

[Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar en tand, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. Ordet ”beskyddar” börjar med denna bokstav och förstärker att Gud kommer att beskydda så att inte något av hans ben ”krossas”.]

22 Ondska dödar den ondskefulle (gudlöse, ogudaktige),

[Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet ”dödar” börjar med denna bokstav och förstärker att de gudlösa själva kommer drabbas av ondska. Det i kontrast till den rättfärdige som överlever och tar sig segrande igenom en mängd problem, se vers 20. En dag kommer också rättvisa att skipas.]

23 Herren (Jahve)återlöser(befriar, gång på gång) sina tjänares liv,

[En extra bokstav läggs till på slutet. Det är den sjuttonde konsonanten ”Pe” och den används redan i vers 17 där de onda beskrevs. Det kopplar ihop dessa verser och att Gud en dag kommer att döma all ondska. Verbformen på ordet ”återlöser” förstärker också att detta handlande är karaktäristiskt för Gud.]