35
Psalm 35 – Låt inte fienden glädja sig över mig
[Psalmen är en bön om att Gud ska gripa in och skipa rättvisa. Språket är ett av de mest emotionella av alla psalmer. Ibland har kristenheten haft svårt att hantera dessa texter. Det är dock bra att komma ihåg att Jesus själv citerade från denna psalm och hade inte något problem med den.
Författare: David
Citeras i NT: Vers 19 citeras av Jesus i Joh 15:25
Struktur:
Psalmen har tre delar som alla avslutas med lovprisning, se vers 9-10, 18 och 28:
Del 1, vers 1-10
Del 2, vers 11-18
Del 3, vers 19-28]
______
1 Av David.
______
Del 1
Herre (Jahve), kämpa mot (anklaga) dem som kämpar mot (anklagar) mig,
strid mot (attackera) dem som strider mot (attackerar) mig.
2 Tag upp din mindre [runda] sköld och din stora [rektangulära] stridssköld,
res dig upp till min hjälp;
3 dra svärd och spjut,
för att möta (spärra vägen) dem som förföljer (jagar) mig.
Låt mig få höra dig säga (säg till min själ):
”Jag är din frälsning (räddning).”
[Gud liknas vid en stridsman. Vers 1-3 består av fyra rader som blir kortare och kortare, ett sätt att visa på hur brådskande situationen är. I nästa fyra rader, vers 4-6, ökar längden och fokus skiftar från behovet av hjälp till motståndarnas öde.]
4 Låt de som är ute efter mitt liv,
bli förödmjukade och vanärade!
Låt dem som vill mig ont,
vända om förnedrade.
5 Låt dem bli som agnar för vinden,
när Herrens (Jahves) ängel (utsände budbärare) driver bort dem.
6 Låt deras väg [när de flyr] bli mörk och hal,
när Herrens (Jahves) ängel förföljer (jagar) dem.
[David önskar att rollerna vore ombytta, istället för att förfölja ska förföljarna bli förföljda, se vers 3. Flykten sker på natten genom smala bergsstigar med stenar som lätt rullar, och blir hala. Bilden av agnar för vinden var välbekant, mer skrämmande för dem som med egna ögon såg denna process varje år under skörden. Herrens ängel nämns bara här i vers 5-6 och Ps 34:8. Det är en Guds representant, se Jes 63:9; 2 Mos 23:20. Det kan vara Jesus preinkarnerad, dvs. Jesus som uppenbarar sig som en Herrens ängel innan han tar mänsklig gestalt.]
7 Utan orsak har de dolt (gömt) en nät-grop (fallgrop täckt med ett nät) för mig,
utan orsak har de grävt [en grop, snara, grav] för mitt liv [Ps 7:16].
[Att frasen ”utan orsak” upprepas förstärker att David är oskyldig, ordet återkommer även i vers 19.]
8 Låt katastrofen komma över honom [som förföljer mig] plötsligt (utan att han vet om det),
låt det nät han själv gömt fånga honom,
låt honom själv falla i den katastrofen (förintelsen).
[Hebreiska ordet ”shoah” beskriver en katastrof. I modern hebreiska används ordet för ”förintelsen”, då nazisterna försökte utrota judarna.]
9 Men jag (hela min inre varelse) ska jubla (ordagrant ”cirkla runt”, dvs. dansa i glädje och fröjd) i Herren (Jahve),
glädja mig i hans frälsning (räddning).
10 Alla mina ben ska säga:
”Herre (Jahve), vem är som du?
Du som räddar den svage från den som är starkare än honom,
ja, den svage och fattige från den som plundrar honom.”
[Dessa två verser avslutar den första sektionen. Referensen till ben i vers 10 kompletterar hebreiska ”nefesh”, översatt ”hela min varelse” i vers 9. Båda orden används om hela personen, men nefesh betonar mer den inre människan och benen, själva kroppen. Notera också att det inte är en skadeglädje över motståndarnas fall, glädjen är i Guds frälsning.]
Del 2
11 Laglösa (falska, våldsamma, hebreiska ordet ”hamas”) vittnen träder fram,
de frågar mig om saker jag inte vet.
12 De lönar gott med ont [Saul erkände att han behandlat David så, se 1 Sam 24:17],
hela min inre varelse är övergiven (barnlös, i förtvivlan som en som förlorat sitt barn).
13 När de var sjuka,
klädde jag mig i sorgdräkt (säckklädnad) [Ps 30:12],
visade min sorg genom att fasta,
men min bön återvände till mitt knä (besvarades inte).
14 Jag agerade som om sorgen gällde min vän eller bror,
jag böjde mig (bedrövad, nedtyngd, se Ps 38:7) i sorg (nattsvart mörker) som en moder
[i djup sorg över ett barn som hon förlorat, se vers 12].
15 Men när jag stapplade, gladde de sig och samlades,
de samlade (gaddade ihop) sig mot mig,
angripare som jag inte kände,
de rev mig [som vilddjur som attackerar], utan uppehåll.
16 Som gudsfientliga gycklare vid fester,
gnisslar de tänder [ett tecken på outtalad fiendskap och hat] mot mig. [Ps 37:12]
17 Herre (Adonai), hur länge ska det dröja innan du ser [och agerar]?
Rädda (ta tillbaka) mig från deras förgörelse,
mitt liv från de unga lejonen [som vill slita mig i stycken].
18 Jag ska tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig i den stora församlingen [templet],
bland många (ett stort mäktigt) folk ska jag prisa dig. [Ps 22:23, 26]
Del 3
19 De ska inte glädja sig över mig, de som attackerar mig på falska grunder,
de som är mot mig utan skäl, och blinkar med ögonen.
[Har hemliga planer och signaler eller använder magi, se Ords 6:12-13; 10:10]
20 De talar inte frid (vänligt, fred, andras välgång, hebreiska ”shalom”),
utan mot de som bor stilla i landet,
planerar de lögnaktiga ord.
21 De spärrar upp sina [fula] gap mot mig,
och säger: ”Haha, haha (hebreiska ”eha”, ett uttryck för skadeglädje), våra ögon har sett det.”
[De har sett psalmisten lida, och troligtvis även ser för sina ögon hur deras planer att fälla honom kommer att lyckas och tar ut segern i förskott. Det är en ordlek mellan denna och nästa vers. Fiendens ögon har sett, men Guds ögon har också sett i vers 22.]
22 Du har sett allt [deras planer, allt hyckleri], Herre (Jahve) – var inte tyst;
min Herre (Adonai), var inte långt borta från mig!
23 Vakna, stå upp till mitt försvar,
min Gud (Elohim) och Herre (Adonai), för min talan.
24 Döm mig enligt din rättfärdighet, Herre (Jahve) min Gud (Elohim),
låt inte dem [mina fiender] glädja sig över mig.
25 Låt dem inte tänka (säga i sina hjärtan):
”Haha, vi fick som vi ville!”
De får inte säga: ”Vi har slukat honom!”
26 Låt alla dem som gläder sig över min olycka,
bli förödmjukade och vanärade.
De som förhäver sig över mig,
måste bli klädda med skam och förödmjukelse.
27 Låt alla jubla (ropa i triumf) och glädja sig,
alla de som vill se mig upprättad (bryr sig om min rätt, uppskattar min rättfärdighet).
De ska alltid säga: ”Herren (Jahve) är stor,
han som vill se (unnar) sin tjänare i frid (välgång, allt gott, hebreiska ”shalom”)!”
28 Min tunga ska berätta om (yttra, tala i låg ton om) din rättfärdighet,
och prisa dig hela dagen lång!