66
Psalm 66 – Sjung lovsång hela jorden!
[Lovsång och tacksägelse för Guds ingripande och befrielse.
Författare: Okänd
Struktur: Tre gånger används ordet Sela. Det tillsammans med skiftet från ”jag” till ”vi” i vers 13 gör att psalmen kan delas in i två till fem delar.
Sektion 1 – vi, vers 2-13
Sektion 2 – jag, vers 14-21]
______
1 Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen], en sång, en psalm (sång ackompanjerad på strängar).
______
Sjung lovsång alla länder
Ropa till Gud (Elohim), hela jorden,
2 lovsjung hans namns ära,
ge honom den ära han förtjänar!
3 Säg till Gud: ”Hur underbara är inte dina gärningar,
för din stora makts skull viker dina fiender undan för dig.
4 Hela jorden böjer sig inför dig,
lovsjunger dig, lovsjunger ditt namn!
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Kom och se vad Gud har gjort
5 Kom och se vad Gud har gjort.
Det han gör bland sitt folk (människors barn) är fantastiskt!
[Hans fantastiska gärningar övergår mänskligt förstånd!]
6 Han förvandlade havet till torr mark [2 Mos 14-15],
de kunde ta sig över floden till fots [Jos 3].
Där vi gladde oss i honom,
7 han som genom sin makt härskar för evigt.
Hans ögon vakar över hednafolken,
upprorsmännen – de kan inte resa sig [och utmana honom].
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Välsigna Gud alla folk
8 Välsigna vår Gud, alla folk,
låt lovsången ljuda högt.
9 Han bevarar våra liv
och tillåter inte vår fot att vackla.
10 För du prövade oss, Gud,
du renade oss på samma sätt som man renar silver.
11 Du ledde oss in i nätet (fångenskap),
vi fick lida (du lade en tung börda på vår rygg).
12 Du tillät människor rida fram över våra huvuden [trampa på oss, göra oss till fångar],
vi fick gå genom eld och vatten,
men du har fört oss ut i frihet (till överflöd, en stor vidsträckt öppen plats).
Jag kommer med offer
13 [Nu ändras formen från ”vi” till det individuella ”jag”.]
Jag kommer till ditt hus med brännoffer [3 Mos 1:1-17],
jag infriar mina löften till dig,
14 som mina läppar uttalade (öppnade hastigt och stort),
och min mun talade när jag var i nöd. [Kanske förhastade löften.]
15 Som brännoffer vill jag offra feta får [det bästa jag har],
med rök från baggar,
jag vill offra både tjurar och bockar.
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Berätta om Guds godhet
16 [Som komplement till offren kommer nu orden som ärar Gud. Psalmens sista sektion formar en kiastisk struktur som växlar mellan nutid och dåtid.]
Kom och hör, och jag ska berätta, alla ni som fruktar (vördar) Gud (Elohim) [Ords 1:7],
vad han har gjort för mig (min själ).
17 Jag ropade (höjde min röst i bön) till honom med min mun,
och hans lov (upphöjande) var redan på min tunga.
18 Om jag hade sett någon synd i mitt hjärta,
så skulle Herren (Adonai) inte höra.
19 Men Gud (Elohim) har hört mig,
aktade (lyssnade uppmärksamt) på mina böners ljud.
20 Lovad (välsignad) är du Gud (Elohim),
som inte avvisade min bön
eller tog sin nåd (omsorgsfulla kärlek) från mig.